Resor vägledande beslut 2014-07352

Betydelsen för rätten till skadestånd av att en flygning varit försenad i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden, respektive till den tidtabellsenliga ankomsttiden. Tillämpning av EG-förordning nr 261/2004 om flygpassagerares rättigheter och av Montrealkonventionen. Beslut 2015-03-02; 2014-07352

T begärde skadestånd med motvärdet av totalt 385:25 euro för merkostnader för ny flygbiljett, inte utnyttjad hotellnatt på resmålet, mat och resa med kollektivtrafik på resmålet. Flygningen med lufttrafikföretaget N till Gatwick omdirigerades till Schiphol i Holland. Han blev tvungen att själv ordna plats på en annan flygning till England och blev tolv timmar försenad. Flygkaptenen bad om ursäkt för att passagerarna själva fick ordna situationen.

N motsatte sig kravet. Flygningen kunde inte landa i England på grund av väderomständigheter och landade i stället i Holland. Efter landningen fick bolaget veta att vindstyrkan hade ökat, vilket uteslöt vidare färd till England. Resenärerna informerades om att de var tvungna att själva ordna med hotellinkvartering. I stället för att invänta den avgång som var planerad till nästa dag valde T att köpa en transport till London med lufttrafikföretaget K. T:s flygning avgick liksom K:s följande dag, varför bolaget anser att T inte har begränsat sina kostnader. Bolaget är inte skyldigt att ersätta kostnader som uppstått efter det att kunden nått sin slutdestination.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning

Som EU-domstolen konstaterar i sats 28 i domen mål C-11/11 anges det två typer av försening i EG-förordningen nr 261/2004. I vissa fall, såsom när det är fråga om en försening som avses i artikel 6 hänvisar förordningstexten till en försening i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden. I andra fall avses i förordingen den försening som konstateras vid ankomsten till den slutliga bestämmelseorten.

T har bl.a. yrkat skadestånd för extra biljettkostnad och mat på flygplatsen i Holland. Enligt EU-domstolen kan passagerare grunda ett krav på skadestånd på att ett flygbolag inte har handlat i enlighet med förordingens bestämmelser om assistans och service i artikel 8 och 9, där det bland annat föreskrivs att passagerare i vissa fall ska erbjudas ombokning eller återbetalning av biljettpriset och mat utan extra kostnad. En förutsättning för att artikel 8 och 9 överhuvudtaget ska vara tillämpliga är dock att det finns en försening i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden. Eftersom detta inte är fallet i det nu aktuella ärendet kan T redan av denna anledning inte grunda någon rätt till skadestånd för den extra biljett- och matkostnaden på förordningens bestämmelser.

Enligt artikel 19 i Montrealkonventionen, som gäller parallellt med EG-förordningen, ansvarar en transportör, i detta fall N, för skador till följd av dröjsmål vid försenad lufttransport av passagerare. Transportören ansvarar dock inte om den kan bevisa att alla rimliga åtgärder som rimligen kan begäras har vidtagits för att undvika skadan eller att det var omöjligt att vidta sådana åtgärder.

En rimlig åtgärd för att undvika skador vid försening är att omboka passagerarna till andra flygningar med lediga platser. Detta gäller även tidigare flygningar som utförs av andra transportörer.

Eftersom T på egen hand har lyckats boka plats på en flygning som avgått tidigare än den avgång som enligt N var planerad till nästföljande dag har det i princip ålegat bolaget att boka om honom till denna utan extra kostnad. N har inte bevisat att detta inte var en rimlig åtgärd i det aktuella fallet. Eftersom N därmed inte heller har bevisat att bolaget inte är skadeståndsskyldigt ska det rekommenderas att ersätta T med motvärdet av totalt 347:02 euro för mat på flygplatsen, en extra biljett och en outnyttjad hotellnatt i England. Skadeståndsskyldigheten omfattar även kostnader som uppstått efter det att en passagerare nått sin slutdestination om det finns ett naturligt samband mellan dem och den försenade flygningen. Yrkandet ska dock avslås till den del det gäller kostnad för kollektivtrafik i England eftersom det är oklart om detta utgjort en merkostnad jämfört med om lufttransporten inte hade försenats.